Tiden bara springer iväg och helt plötsligt var det juni igen. För ett åsedan vad denna tiden var jag högst upptagen av att planera inör studenten. Bestämma meny, köpa klänning och allt annat som hör ihop med att ta studenten. Nu är et 92:ernas tur! Idag har jag ett helt gäng med vänner som sprungit ut och nu äntligen tror sig vara fria. Så upplevde jag det nog under större delen av sommaren förra året. Sen kom hösten och man stog där och hade fortfarane inte en aning om "-vad man ville bli när man blev stor". Då kände man sig lite vilsen och kanske en gnuta oroad. Nu nästan ett år senare så visar det dig att jag vet fortfarande inte vad jag vill bli men vet ungefär i vilken riktning man ska börja leta iaf. Så alla ni som tar studenten nu. Njut innnan ni drabbas av åldersnojan =)



Och till ala mina godingar där ute. Jag lever det e bara min telefon som tillfälligt drabbats av en sjukdom eller dylikt =) Förhoppningsvis är den frisk redan till kvällen =)